- Project Runeberg -  Lars Levi Læstadius. En kyrlig tidsbild /
6

(1876) [MARC] Author: Jakob Albert Englund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkoplats för att pröfva samma djupa armod. Detta var
makarnes följeslagare öfverallt; de kunde förändra boningsplats, men
icke sin ekonomiska ställning, hvilken synes hafva nått
eländets yttersta gräns. Att så är, visar sig tydligt af den yngre
sonens skildring af förhållandet. »På den tiden», säger han,
»voro alla nybyggare stadda i stor fattigdom, och de voro få,
som kunde sägas hafva dagligt bröd. Deras barn
uppfostrades i armod och fattigdom; men så föraktade och uttrasade
som vi voro inga i socknen. Vi voro de ringaste ibland alla,
oss ville ingen vidkännas något förhållande till, ty rikedom
och granna kläder äga en underbar trollkraft så i lägre som
högre kretsar.»

Det var under sådana förhållanden Lars Levi Læstadius
tillbragte de första åren af sin lefnad. Till den fattigdom,
som i sin dystraste skepnad var den dagliga gästen i
föräldrahemmet, kom äfven en bristande enighet emellan makarna,
ett förhållande, som naturligtvis måste göra hemmet ännu mera
mörkt och otrefligt. Den ibland sönerna, hvars verksamhet
inom kyrkan föranledt denna teckning, aflägger härom det
ojäfaktigaste vitnesbörd. »Qvinnan» , säger han om sin moder,
»hade ett melankoliskt temperament, men mannen hade ett
hetsigt temperament och utmärkte sig för glädtighet, qvicka upptåg
och infall, men var derjämte, då han smakade spirituösa, utmärkt
för elakt ölsinne, hvilket den ängsliga, för stilla ensamhet böjda
qvinnan fick betala med bittra tårar; men alJrig hördes hon
klaga, ty hon bar sitt kors med tålamod. Låg icke något
solsken af joidisk lycka utbredt öfver Læstadii föräldrahem, så
var der dock icke endast mörker. Det är nämligen en mycket
ljus bild, som möter oss i den undergifna tro, som lifvade hans
moder. Sin tunga jordiska lott bar hon med den
undergifvenhet, hvaraf endast den är mäktig, som i Herren har sitt hjertas
tröst och sin del. Hon var en i kristlig betydelse from qvinna.

Denna fromhet var icke utan inflytande på sonen, om än
det dröjde länge, innan han på ett mera afgörande sätt
ådagalade, att han riktat sin håg till hvad som är vigtigast af
allt i verlden. Det är otvifvelaktigt, att den moderliga
kärleken redan tidigt lade eviga lifvets ord på sonens hjerta och
dermed sådde frön till lif och gudaktighet, hvilka visserligen
under många at lågo dolda, men som omsider utvecklades och
buro frukt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 26 11:45:40 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lllaestadi/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free