Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lam Levi Liestailiio. 21
tram (or min åskådning. IM har efteråt förundiat mig,
huru|ledes alla dessa marnlater voro likasom glömda, ända till dess
|ffireuümde fruktan för döden infann sig; det kunde icke vara
annat än den döda tron, som ända dittills bortskymt dem.
Och hvad kunde det väl vara annat än samma döda tro, soin
10 ,ir förut, da jag lag nara döden, hindrade all fruktan för
döden att infinna sig? — Var det nu denna sjukdomens art,
att den skulle hafva med sig fruktan for döden, eller var det
■ sorgen öfver Levis död, som hade gjort hjertat ömtåligare I jr
passionernas intryck, eller var det en påminnelse Iran den
hittills okände Guden, so ni uppväckte denna fruktan, hvilken
sedermera blef sa fruktansvärd tör krogare oeh fyllhundar?
’ Jag kan icke erinra mig annat, än att jag trån denna tid blef
dragen liksom med väld af en högre makt till att känna,
tänka, handla tvärt emot min egen vilja, sa att min egen och
andras väckelse icke är ett verk af egen vilja.»
Men ännu började icke L stadius det slags
predikare-verksamhet som hade sa vidsträckta verkningar. D t uppkom
visserligen en hård strid emellan liouom och krögarne inom
hans församling, men segren stannade icke annu på hans och
den goda sakens sida. Tillståndet blef detsamma som lorut,
och detta tillstånd var sorgligt nog Detta visar sig at
Lre-stadii egen skildriny al sin första allvarliga strid emot
dryckenskapen i Karesuando och dermed äfven emot församlingens
klockai , som gjort sig till en banerförare för krögarne och
deras kunder, i synnerhet sina egna. Denna skildring ma här
fä rum. ’Jag sag», säger laestadius, <att det stod illa till
med församlingen; men de medel, som skulle verka en
sinnes-förändring hos den, voro ännu mig förborgade. Jag hade
alltid hyst en stor afsky för öfverlastade personer, och denna
afbky stegrades ju mera fy 11 en lasten tilltog. K huru sjeli
hus-hallsaktig och sparsam, kunde jag dock aldrig förlika mig med
krögarne, hvilkas nedriga egennytta utarmade församlingen:
— Jag hyste ett andeligt bat till kröga e och fyllhundar
och tror, att hvarji annan prestman borde bära hat till de
Nikolaiters lärdom, som gör menniskan bade bliud och döf
lör alla förnuftiga föreställningar, ha borde v ti hvarje
förnuftig menniska inse, att ju mera fattigpersonalen ökas, desto
Hera tiggare far presten föda; desto mera besvär måste han
vidkännas för att skatt i dem hjelp Jag försökte liera gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
