- Project Runeberg -  Lars Levi Læstadius. En kyrlig tidsbild /
31

(1876) [MARC] Author: Jakob Albert Englund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emottagit evangelii nåd. Märkvärdigt nog uppmanar Læstadius
först till detta slags bättring[1] och sedan till ånger. Likväl
framhåller han i andra predikningar vanmakten af egna
bättringsförsök och låter evangelium i denna del komma till sin
rätt[2]. Något betonande af återlösningsnådens allmänhet
förekommer deremot ej i dessa Læstadii predikningar. Icke heller
några direkta erinringar till de trogna om helgelsens

1) Att så är förhållandet visar sig af en år 1857 hållen predikan
på juldagen. Vi vilja här nedan lemna ett utdrag af densamma, dels
för att gifva ett begrepp om Læstadii predikostil under de senare åren,
dels för att visa hans uppfattning af bättringen. I nämde predikan
finnes följande ställe: «Och likväl säga nutidens nådetjufvar: Nej, han
har icke fördömt någon, han har lofvat alla blinda bockar och
skorpioner himmelriket. Men så har icke Luther lärt, att alla bli saliga.
Den som har en död tro i peruken, han menar att man får supa
måttligt och svärja måttligt och kröga måttligt och hora måttligt, men se
en sådan lära finnes icke i den heliga skrift, utan der står: görer
bättring, himmelriket är hardt när.
Du måste först göra bättring och sedan
be Gud om nåd, att du kan göra en sann ånger. Vill du blifva salig,
så måste det gå med dig som det gick med lärjungarne. Först gjorde de
bättring efter Johannes döparens predikan, men någon sorg hade de icke
förr än efter frälsarens död. De måste falla i förtviflan, innan de kunde
få den lefvande tron, och så har det gått med Luther, som grubblade
i två år, innan han kunde få den lefvande tron. — — — Var det endast
han, som behöfde göra sann ånger och bättring? Ja, så ser det ut nu
för tiden i den lutherska kyrkan. Vi behöfva icke grubbla, emedan
Luther grubblat tillräckligt för allesammans; vi behöfva icke falla i
förtviflan. Vi behöfva endast tro och vara verlden like, så bli vi väl saliga.
Vi få väl stjäla och tro, svärja och tro, hålla krog och tro, vi få nu
lefva så ogudaktigt som vi vilja och ändå tro, att vi blifva saliga,
emedan frälsaren har kommit i verlden för att frälsa förhärdade och
obotfärdiga syndare, som ingen bättring behöfva. Men de ångerfulla och
botfärdiga, som sucka likasom publikanen, som gråta likt den syndiga
qvinnan i Simons hus, dem har Jesus icke kommit att frälsa, emedan
de äro skrymtare och villoandar eller kättare och svärmare. Men vi
hoppas, att publikanen, som suckade, och qvinnan, som gret, och den
botfärdige röfvaren skola komma först till himmelriket och dernäst de
sörjande lärjungarne och den grubblande Luther. Dessa äro de som
hafva samma känslor, samma erfarenheter: och de som på samma sätt
kommit till trona, skola få se Guds herrlighet, om de kämpa och strida
intill ändan», m. m.

2) I en ottesångspredikan på andra böndagen 1851 läsa vi: «Den
väckte känner, att han blir sämre för hvar dag och icke bättre genom
den egna bättringen. Djefvulen blir argare och argare med hvarje dag.
Han upväcker allehanda syndiga lustar och begärelser, som menniskan
i säkerhetstillståndet aldrig känt till», m. m.


[1] 1
[2] 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:55:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lllaestadi/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free