- Project Runeberg -  Lars Levi Læstadius. En kyrlig tidsbild /
41

(1876) [MARC] Author: Jakob Albert Englund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inbillning, så kan man icke säga, att det onda, när det
afmålar sig som en afskyvärd bild i menniskohjertat, sedan
synden blifvit öfvermåttan syndig genom budordet, man kan
icke säga, att denna bild är en tom inbillning, utan en
subjektiv verklighet; och sålunda kan man förklara de underliga
syner, som blifvit sedda af de väckta — — — Utur denna
synpunkt betraktade äro de kristnas syner och uppenbarelser
ingen tom inbillning; de äro icke en verkan af onda andar,
utan de äro en realiserad idé, en subjektiv sanning. När en
menniska ser sig sjelf i afgrunden, så är detta en verklighet;
hon ser då helvetet i sitt eget hjerta. När hon ser sig i
himmelen, så är den seende uti ett lycksaligt tillstånd. När den
seende ser, uti hvilket tillstånd hvar och en af hans bekanta
är, så sker detta till följe af den inre känslan, som uppfattas
objektivt uti den seendes medvetande. Känslan ligger här till
grund för omdömet. — — Så vida det icke kan bevisas, att
himmelriket och helvetet är på något rum utom menniskan
sjelf, så innehålla uppenbarelserna ingenting annat än en
åskådning af det verkliga själatillståndet inom åskådarens eget och
andras hjertan.»

En annan förunderlig företeelse stod äfven i samband med
den påbörjade andeliga rörelsen. Under ordets förkunnande i
kyrkan eller i hemmen uppkommo besynnerliga rörelser, som
finnarne kallade liikutuksia[1]. De af åhörarne, som emottogo
ett kraftigare intryck af ordet, började först att upphäfva
läten, hvilka varierade efter en icke särdeles begränsad skala.
I en skrifvelse till domkapitlet, aflåten med anledning af en
kronofogden Hackzells rapport till landshöfdinge-ämbetet,
förklarar Læstadius de uppkomna lätena och ljuden sålunda:
«Om det är lagens blixt från Sinai berg, som träffar det
förkrossade hjertat, så uppkommer ett ångestskri bland några
qvinnor. Är det en stråle af evangelii ljus, som träffar det
förkrossade hjertat, så måste den förkrossade upphäfva ett
glädjerop, och det står platt intet i deras makt att
undertrycka dessa höga känslor. De måste gifva sina känslor luft
genom ljud, ty i motsatt fall skulle deras hjertan brista.»
Och på ett annat ställe i samma skrifvelse läses «Vi måste
på förhand förklara, att läsarnes andeliga röster i kyrkan


[1] Ordet betyder rörelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 26 11:45:40 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lllaestadi/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free