Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organlifvet, hafva sina bestämda platser i menniskokroppen.
Så finnes egoismen i lefvern, egennyttan i magen,
äregirigheten i mjelten o. s. v.
Vi kunna icke här redogöra för Læstadii besynnerliga
och ofta sig sjelfva motsägande antropologiska funderingar,
emedan derigenom ett allt för stort afbrott i framställningen
skulle åstadkommas. Vi anse det lämpligare att såsom ett
bihang till hans lefnadsteckning då tid och omständigheter
det medgifva, vidfoga ett försök till framställning af hans
religionsfilosofi, såsom han sjelf benämde innehållet af
»Dårhushjonet».
Vi öfvergå nu till den outtröttlige mannens tryckta
arbeten. Dessa äro predikningar på finska, en bibelhistoria på
lappska och flera redogörelser för syner, som hans anhängare
haft samt den förut ofta omnämda tidningen: Ens
ropandes röst, som är det vidlyftigaste och, såsom naturligt är,
det till sitt innehåll mest omvexlande af hans tryckta
arbeten.
Denna tidning, som varit en af källorna och dertill den
förnämsta, hvilken vi begagnat vid nedskrifvandet af hans
lefnadsteckning, utgafs åren 1852—1854 i Piteå. Vi skola
något uppehålla oss vid detta alster af hans
skriftställareverksamhet. Utkommande en gång i månaden, redigerades
tidningen från början af kyrkoherden i Råneå Jakob
Dahlberg. Efter någon tid lemnade denne redaktionsbestyret,
och tidningen öfvertogs af Læstadius ensam, från hvars
penna redan förut det mesta af tidningens innehåll flutit.
Af den förre hufvudredaktören hade inga hänsynslösa anfall
i ena eller andra afseendet visat sig i tidningen, utan
alstren af hans penna bildade genom sin moderation och sin
kristliga mildhet en bjert kontrast till Læstadii häftiga
utfall emot olika tänkande och det groft utmanande språk,
som dervid begagnades. Naturligtvis blef icke detta
mildare, sedan den djerfve och modige, stridskämpen stod
ensam qvar på fältet, riktande sitt opolerade, men derföre icke
slöa svärd emot tidens förvändheter och missriktningar.
Att han dervid icke så sällan högg miste och rent af högg
i vädret, det må ursäktas af den nästan besinningslösa ifver,
med hvilken svärdet begagnades. Men hvad som mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
