- Project Runeberg -  Lars Levi Læstadius. En kyrlig tidsbild /
136

(1876) [MARC] Author: Jakob Albert Englund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturligtvis vidga ut sig öfver religiositetens hela sfer. Skulle alla
læstadianer hysa dylika åsigter, så vore väl icke mycken
sann gudaktighet att söka inom detta parti. Men
förhållandet är, att hos många en uppfattning af både ångerns och
trons betydelse gör sig gällande, som långt mera ansluter
sig till det lutherska lärobegreppet. — Särskilt må här
nämnas förhållandet med afseende pa nylæstadianernas
uppfattning af tron. Denna, som hos partiet i allmänhet i
begreppet sammanfaller med nådesvisshet, har hos de
moderate læstadianerne till objekt den i evangelium uppenbarade
Kristus. Deremot äger ett annat förhållande rum, när fråga
är om ytterlighetsmännen. Föremålet för deras tro är den
af de læstadianske predikanterne förkunnade och hos de
læstadianska kristna inneboende Kristus. Den som tror, att
Kristus finnes hos læstadianerne och emottar syndernas
förlåtelse af dem eller, rättare sagdt, af den hos dem
inneboende Kristus, om hvilken förlåtelse de gifva försäkran
genom den som för tillfället leder deras andaktsöfning, han
är af nåden delaktig enligt denna besynnerliga lära. Är
således läran om tron och dess emottagande af
syndaförlåtelsens nåd hos en del af læstadianerna blottad på all
karaktär af trohet emot bibeln och den evangeliskt-lutherska
bekännelsen, så kan väl ej detsamma sägas i fullt lika hög
grad vara förhållandet med den læstadianska läran om
helgelsen, ehuru äfven här ensidighet gör sig gällande. Denna
lära blir af en del læstadianer skjuten åt sidan, åtminstone
i många läroföredrag alldeles förbigången. Och detta icke
alltid utan afsigt. Den dagliga bättringen och den gamla
menniskans korsfästande anses af flera icke vara en sak att
framhålla för de kristne, emedan sådant hörer till lagen,
med hvilken de troende icke hafva att skaffa och som de
icke behöfva. »Må djefvulen och de egenrättfärdige göra
bättring. Vi behöfva endast bättra oss af egenrättfärdighet och
otro — ; vi endast tro, då bröder och systrar försäkra oss om
syndernas förlåtelse, och kunna vi alltid se bort ifrån oss
sjelfva och se på Guds lam, vår frälsare, der han hänger
fastspikad på korset såsom ett försoningsoffer för våra
synder, så kunna vi icke lefva illa. Den helige Ande leder
oss i all sanning. All annan helgelselära leder till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 26 11:45:40 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lllaestadi/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free