Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kan Raattamaa icke alltid göra sin myndighet gällande,
så framträder dock denna understundom med en verkan, som
är förvånande. Vi vilja anföra ett bevis härpå, hvaraf
läsaren kan bedöma, huru stort hinder denne man verkligen
är för partiets separation från stats-kyrkan. Det är
Raattamaas förtjenst, att icke læstadianerne i en norrbottnisk
lappmarksförsamling blifvit separatister. De hade derstädes
någon tid eller rörelsens början icke blifvit synnerligen väl
behandlade af sin pastor. När de efter nattvardens
begående fingo liikutuksia, kom genast kyrkväktaren på prestens
befallning och föste ut dem, den ene efter den andre, äfven
midt i vintern. Nedkastade handlöst i snödrifvorna utanför
kyrkväggen, lågo de sprattlande ännu, när de öfriga
kyrkbesökande kommo ut ur kyrkan. Efter denne hårdhändte
herdes död, hafva de visserligen fått bättre själavård. Men
dels i följd af nämda tendens till separatism, dels af ett
oförsigtigt yttrande af presten — så påstås det åtminstone
— beslöte læstadianerne i denna församling att skiljas från
den svensk-lutherska kyrkan. Det hade kommit så långt,
att redan kommunionkalk blifvit bestäld. Men man hade
tagit steget utan att tillfråga Raattamaa. När denne fick
reda på hvad som var i fråga, förhindrade han helt och
hållet separationen. De missnöjde stannade qvar i kyrkan och
de till separation tagna stegen återtogos
Då det nu af Raattamaa ledda partiet endels omfattat
meningar, som icke alls överensstämma med vår lutherska
kyrkas trosbekännelse, ändock partiet uppkommit genom den
nitiska verksamheten at en prest i samma kyrka, ligger den
frågan nära till hands: i hvad förhållande stå dessa mer
eller mindre heterodoxa läror till lärofadrens trosåsigter och
i hvad mån kan han hafva gifvit anledning till att den ena
eller andra egendomliga läromeningen uppstått? Härpå
svaras, att i afseende på flera sådana meningar, såsom när
fråga är om bibelns auktoritet, om det bibliska innehållets
tredelning, om trons och nådens ordning samt om sakramenten,
finner man ej, så vidt vi kunna se, några anledningar
härtill i Læstadii skrifter. Hvad deremot beträffar den
læstadianska bikten och aflösningen, som föranledt så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
