Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än tjugu kyrksocknar varit representerade på de möten, som
här hållas påsktiden eller under någon annan större högtid.
Detta tyckes utvisa, att den lutherska kyrkan i vårt land,
oaktadt alla læstadianska anatemer och allt förnekande af
hennes vigt och betydenhet, likväl utöfvar en viss inverkan
på partiet och att læstadianernes praxis icke är aldeles så
kyrkofiendtlig som deras teori. Att kyrkan ännu kunnat
behålla något inflytande, om ingen kyrkans lärare försökt att,
om än försigtigt, ingripa i rörelsen och småningom föra den
i det rätta spåret, betvifla vi. Härmed vilja vi dock icke
uttala den åsigten, att de prester, som blifvit, hvar och en
inom sin församling, læstadianernes banerförare, handlat
såsom lutherske prester åligger. Ty ehuru vi äro långt
ifrån att tillvita dem en medveten pligtförgätenhet och tvärtom
äro öfvertygade, att de åtminstone i allmänhet med oqvaldt
samvete och af uppriktig öfvertygelse omfattat
læstadianismen, så kunna vi icke anse det vara tillbörligt, att en prest
blir koryfé för den ena eller andra partigruppen, enär han
bör stå öfver partierna inom församlingen och söka, efter
den nåd Gud härtill gifver, ena och sammansluta dem i den
lefvande trons parti. Nu veta vi visserligen, att dessa
prester, för hvilka orden læstadianer och læstadianism äro en
styggelse, vilja identifiera de åhörare, till hvilka de slutit
sig, med de rätte kristne på deras ort. Men det må
ursäktas oss, om vi, likasom så många andra, icke kunna förena
oss med dem i denna uppfattning af förhållandet. Det är
kändt, att de finnas, hvilka icke tillhöra læstadianerne och
likväl ådagalägga allvaret af sin kristendom lika tydligt
som de bäste ibland de senare och långt bättre än många
ibland dem. Dessutom, om så illa skulle vara, att inga
andra inom dessa presters församlingar än læstadianerne
skulle ådagalägga kristlig tro och föra ett kristligt lefverne,
kan dock den kyrkliga fraktion, till hvilken dessa bekänna
sig, blifva annat än ett parti? Kan man neka, att t. ex.
det sätt, hvarpå läran om bikten och absolutionen tillämpas,
eller den om lagens betydelse för de omvände drifves,
innebär afvikelser från lutheranismen, för att icke tala om
liikutuksia, som dessa prester väl icke anse absolut nödvändiga,
men ändå försvara, ehuru de borde med varsamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
