- Project Runeberg -  Lars Levi Læstadius. En kyrlig tidsbild /
161

(1876) [MARC] Author: Jakob Albert Englund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig mera centralt, har den senare allt mer decentraliserat
sig och rörer sig omkring nya medelpunkter, af hvilka
ingen är nog stark att obetingadt bestämma det helas gång,
om också en af de personligheter, hvilka äro de nu varande
læstadianernes ledare, åtnjuter ett vida öfvervägande
anseende inom en del af det område partiet upptager. Den
kraft, som skall verka öfver ett vidt område, måste vara
proportionel till dettas storhet och betydenhet. Någon sådan
kraft finnes icke inom læstadianismens mycket vida krets,
och derför visa sig redan tecken till den sönderdelning af
partiet, som framtiden kommer att medföra.

*



Härmed hafva vi nått slutet af denna tidsbild. Vi hafva
sett, att den man, som är skildringens egentliga föremål,
sedan han vunnit ett namn som vetenskapsman, lade sina
vetenskapliga sträfvanden på det hela å sido och i brinnande
kärlek till en djupt sjunken befolkning verkade som
själasörjare på ett lika egendomligt, som fruktbringande sätt.
Vi hafva sett denna verksamhet förmedla en andelig rörelse,
till hvilken vår lutherska kyrkas historia svårligen har att
uppvisa ett motstycke, om man tar både den religiöst-ethiska
hvälfningens skyndsamma förlopp och dess utbredning i
betraktande. Vi hafva slutligen sett denna rörelse, mystisk
och besynnerlig till sin karakter, under sitt framgående
ändra sin hufvudriktning och, sväfvande emellan sanningen
och lögnen, än strömmande åt den ena sidan, än åt den
andra, breda ut sig öfver ett mycket stort område och
dervid få en sidogren, som endast till en viss grad erinrar om
den ursprungliga källan. Det sanna, det goda i denna
kyrkliga företeelse må vi villigt erkänna under pris till
honom, hvars vägar ofta äro för oss kortsynta menniskor
förunderliga, emedan de äro outransakeliga. Det skefva,
det falska må han taga bort, så att allt måtte lända till
hans namns ära.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 26 11:45:40 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lllaestadi/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free