Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han satte sig. — Otto Erik Minck slödde
hakan mot käppens silverkrycka och pressade
ihop läpparna, den vanliga ställningen när
lian hörde uppmärksamt på, de andra utbytte
förstulna blickar av överraskning. Dock icke
Ludde Fernlund, lian fortfor lugnt med sina
fingerövningar på de små taftmusckerna som
börjat lossna, huden var bet och svettig.
»Hur är det rikligt falt med Ynglingen?» . ..
undrade Ragnar Gullström halvhögt.
»Full är han inte, bara lärd», visste Ruben
Bernik förkunna, i det han makligt sträckte
sig över bordet efter en tandpetare.
Leo Lewenhult tänkte: vinet har nog sin
lilla andel, men vad ligger under? Emellertid
sade han endast: »Sådant där skulle då aldrig
falla mig in!» Vartill bankdirektören, Hans
Höghet, fogade följande beaktansvärda ord:
»Jag är en principiell motståndare till döden
— uppriktigt sagt. Den hindrar
framåtskridandet. Industrien är föga tjänt med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
