Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörde sig samtalet djupt allvarligt om konst
och litteratur. Och om döden. Och arbetet.
Jag vet icke varför, jo jo jag vet varför jag
råkade nämna den slutsats Senancour kommit
till: man hör lugnt och sansat böja sig under
ödet eller också göra slut på sitt liv, varje
motstånd fåfängt, vår tillvaro inrymmer endast
två alternativ, njutningen — lidandet. Och
jag anmärkte härtill:
»Att kalla dem alternativ är för ytligt,
Neukirch, för allmänt, vid självanalys har jag
funnit håda tillstädes samtidigt, tätt tryckta
till varann som två älskande. Alls ingen
paradox! Och stegrat svårmod är frukten av
deras famntag . . . milt sagt . . . famntag där
lidandet retar njutningen till lidelse, bevis
på en sorgligt svag karaktär. Bristerna hos
min, svaghetstecknen, ser jag skarpare än
nånsin, dessutom egoistiska moliv bakom
vart godartat litet drag jag emellanåt tror
mig upptäcka. Allt vad jag känner tycks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
