Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad skulle jag svara? För resten tyktes
han ha lugnat sig; endast rösten darrade,
när han fortfor:
»Emellanåt är jag så rädd, så gränslöst
rädd. Visserligen tror jag inte, att hon har
fattat misstankar — jag tror det inte. Men
de kunna ju vakna när som hälst. Nu inser
du kanske, hvarför jag velat afleda hennes
uppmärksamhet ... tänkte i min oskuld, att
alt ännu skulle kunna gå öfver. Men nej,
nej! Och nu har hon kommit tillbaka.»
En stund senare tog han afsked — och
jag återsåg honom aldrig mera.
Så snart jag, efter dödsfallet, sammanträffade
med hans hustru, gjorde jag henne
några frågor, som hon besvarade öppet och
utan omsvep. Hon berättade:
— Han satt vid pianinot och spelade,
när jag bad honom in till teet. Vi drucko
alltid te klockan sju — som ni vet. Utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
