- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
22

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Markisen stannade nu ooh såg åter på Arthur
samt varseblef, att denne ej längre satt med upprätt
hufvud, utan hade böjt ned ansigtet, så att det var
undanskymdt, så när som en liten rand af pannan,
der man kunde se en åder, som svällde mera än
vanligt. Han anar, hvem jag menar, tänkte markisen, ty
han är upprörd ooh vill dölja det. Af hvad anledning
skulle jag just gema vilja veta.

— Personen, — återtog markisen med höjd röst
och blicken stadigt hvilande på Arthur, — som jag
såg och var tillsammans med under mindre
hvardagliga omständigheter, hette Delvi liksom ni, herr baron.

Arthurs arm ryckte vid dessa ord märkbart till,
och utan att lyfta upp hufvudet frågade han med
osäker röst om förnamnet.

— Det var Constantin, herr baron.

Arthur hade väntat detta namn; menändooklopp
vid dess uttalande en frostnatt igenom hans inre. Han
öfverfölls af en rysning, en sådan som man känner vid
inträffandet af någon stor, forut fruktad olycka.

Han gjorde emellertid en rörelse med hufvudet,
som betydde så mycket som ”fortfar”.

* Markisen uppfattade meningen och återtog:

— Det förefaller mig, som om ni skulle känna
den person, om hvilken jag talar, och i så fall ar det
öfverflödigt att vidare söka beskrifva hans
ovanligheter. Jag har endast att utträtta hans uppdrag och,
om ni sedan så önskar, meddela er, hvad jag vet om
den sista tiden af hans lif.

— Den sista tiden af hans lif, — upprepade
Arthur med dröjande röst. — han är då?

— Död, — genmälde markisen, — död sedan tre
år tillbaka.

Arthur nedböjde hufvudet än djupare och
för-blef tyst.

— Och nu kommer jag till hans uppdrag. Det
består i att Öfverbringa hans testamente, hans sista
önskan till er. Hvad det är, har ni kanske redan gissat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free