Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon lyfte sagta upp ögonen och fäste dem en
sekund på Radzivil, derefter räckte hon honom
handen och sade: — Jag litar på er, ni får säga, hvad
ni vill.
Radzivil erfor en angenäm tillfredsställelse vid
dessa ord och tänkte vid sig sjelf, att en så stolt och
finkänslig qvinna som Elisabeth Delvi måste hysa
mycket och fast förtroende för den man, till hvilken
hon kunde så yttra sig.
Han hade väl gjort sig förtjent utaf och äfven i
tysthet fordrat ett sådant obetingadt förtroende, men
vissheten, att han nu verkligen egde det, gjorde honom
ändock glad, och detta uttalade sig äfven i hela hans
utseende, såsom en ädel glädje plägar göra.
Det som han ännu hade qvar att säga henne,
var dock icke nöjsamt, och medvetandet derom
skymde hastigt bort hans första glädje. Han täokte på,
att han måste oroa henne och troligtvis äfven beröra
en och annan ömtålig punkt af hennes fåfänga. Detta
var svårt nog och gjorde honom allvarsam.
Han hade dock en gång bestämt, hvad han skulle
tala, och ville icke förändra det, alltså återtog han:
— Jag har en och annan gång företagit mig att
begrunda olika menniskors olika begrepp om lycka och
har dervid sett, att somliga hafva funnit henne
beroende af yttre omständigheter och andra af inre
sådana, allt efter som de hafva haft blicken riktad på
yttre eller inre ting.
Den, som fäster lyckan vid inre ting, han ser
henne i sin verkliga, ursprungliga källa, der hon ligger
djupt klar och mäktig.
Hon är då stark, emedan hon ej behöfver dela
sig och omfatta så mycket, och varaktig, emedan hvera
som helst ej kan stöta till henne. När lyckan
der-emot skall ligga utbredd öfver yttre förhållanden, så
måste hon omfatta en alldeles för stor yta, och blir
till följd deraf för utdragen för att kunna vara djup.
Hon blir i stället tunn och ofta genombruten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
