Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid bullret af de inträdande blickade fången upp.
Lyktans sken foll öfver hanff bleka, vackra drag och
lät dem tydligt urskiljas. Det var gondolieren från
föregående aftonen, kejsarens adjutant och gunstling,
baron Konrad Kali sch.
Kejsaren vände sig till furstinnan.
— Här är min tafla, — sade han med hård stämma,
— huru finner ni den ?
— Förbarmande, Sire, — utbrast furstinnan,
fattande kejsarens hand. Han drog den tillbaka.
— Förbarmande, — upprepade han, —för en
man som svikit sin kejsares förtroende, och förlåtelse
för en qvinna som har bedragit och krossat det
trognaste och varmaste hjerta, som klappat i ett
mensk-ligt bröst. Nej, aldrig, madame.
— Sire, straffa mig, men skona denne man, hvars
enda brott är hans vansinniga kärlek.
— Ni skall lida genom hans lidande, — svarade
kejsaren kallt.
Furstinnan bleknade ännu mer. Hon såg baron
Kalisch kasta längtansfulla blickar till det ställe, der
hon stod, och hon kändé en brinnande lnst att skynda
fram och falla pä knä vid hans usla läger; men
tanken på kejsaren återhöll henne.
— Sire, — sade hon omsider darrande, — hvad
öde har ni bestämt åt baron Kalisch.
— En kejsare borde hämnas sin kränkta kärlek
med tortyr; men jag vill vara mild, madame; endast
natten, som ni har bragt i min själ, skall med
motsvarande mörker omtöckna Konrad Kalischslif. Hans
förr så ljusa framtid skall stäckas inom murarne af
detta fängelse, dit ingen dager förmår att intränga.
Här i ett ständigt mörker Bkall hans lif förflyta.
Nåd, nåd, — utropade * furstinnan och foll
på knä. -
— Aldrig, — svarade kejsaren doft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
