- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
121

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bevingade gång, som endast sydländskor och
roman-hjeltinnor ega, samt frågade:

— Hvad går åt dig, Fernando ?

Don del Riviera kunde ej besvara denna fråga på
ett sanningsenligt och upplysande sätt, men han kände
utvägen att det oaktadt tillfredsställa sin svartögda
skönhet. Han drog henne ned på sitt knä och kysste
henne.

— Det är märkvärdigt, — sade Anita, när hon
upplyfte sitt ansigte, - att jag kan känna mig
belåten med detta. På hvilken fråga jag än gör, har du
nästan samma svar — en kyss. Nu säger kyssen:
”Anita, jag älskar dig”, och så glömmer jag hela
vigten af min fråga och’ känner mig tillfredsstäld. Det
är ju nästan, som om jag alls icke behötde att veta
någonting mera i verlden än just det der, som jag vet
förut. Tycker du icke att det är besynnerligt?

Fernando log och förklarade, att saken förhöll sig
alldeles så som den borde förhålla sig, ty att älska
och veta sig yara älskad tillbaka var ju det
väsentliga af Anitas lif. Hans — Femandos — dåliga
lynne var ingenting att befatta sig med.

— Men orsakerna, — invände Anita, — borde
jag allt ändå känna litet till. Det är p§ det hela
taget förargligt att aldrig få veta mer än just aamma
sak, hvilken till på köpet ej har det minsta grand att
göra med det dåliga lynnet. Tänk, om jag en vacker
dag hittade på att göra på Bamma sätt.

Hon skrattade härvid rätt hjertligt och Fernando
instämde.

— Ja, tänk, — återtog hon, — om jag började
att hafva hemligheter för dig, vore det icke löjligt?

Båda skrattade åter. Saken föreföll dem orimlig.

— Men, — sade Anita eftei en stund, —
hvar-för är det icke lika löjligt, att du har hemligheter
för mig?

Ingen af dem kunde svara på denna fråga. Anita
önskade dock att Fernando kunde hafva gjort det.

Baronerna Delvi. G

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free