- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
140

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elisabeth öfverlade några ögonblick med sig sjelf
och reste sig sedan för att gå fram till sin man; men
i detsamma hörde hon salongsdörren åter öppnas och
en ny person inträda. Det var herr Maritschy.

Elisabeth drog sig instinktmessigt tillbaka.

Af alla Arthurs umgängesvänner var ingen henne
mera förhatlig än den lille diplomaten. Hon hade
från början afskytt honom utan att veta hvarför, och
som den afsky, hvilken tyckes sakna orsaker, alltid
är den starkaste och mest okufliga, emedan den härrör
från ett fint, magnetiskt motståndsbegär, så hade herr
Maritschys artiga vänlighet aldrig förmått intaga
Elisabeth.

— Ändtligen, — ropade Arthur mot den
inträdande vännen, — ändtligen är du då här! Du har
dröjt, så att jag har börjat på att blifva otålig.

— Du tror kanske, att det är så lätt att uträtta
dylika uppdrag, — svarade Maritschy och ryckte på
axlarne.

— Åhnej, jag vet att allting skall hafva sin tid;
men säg nu fort hvad underrättelse du medför.

— Goda naturligtvis.

— Han har alltså lemnat dig det lilla paketet?

— Yar ej så häftig! Äro vi säkra på att ingen
hör oss här?

— Fullkomligt. Har du papperen?

— Dem hade han naturligtvis ej med sig, men
han har skrifvit till en viss herr Jacques Morlier, hos
hvilken de äro inlemnade, och med öfverlemnaren af
det brefvet skola vi erhålla dem. Jag har redan
anmodat Wisohnoi att i morgon begifva sig af till Paris.

— Hra, och vi kunna väl ej blifva narrade på
något sätt?

— Jag brukar ej låta narra mig. Du kan alltså
vara lugn.

— Lugn blir jag väl ej fullkomligt, förrän jag
håller papperen i min hand, men jag tror, att jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free