Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kurt Randel hade en erkändt vacker sångröst samt ett
ski b ydligt förråd af visor.
Detta visste Georg och derfÖr framkom han med
sitt förslag, hvilket skogvaktaren fann ganska
angenämt; och snart sjöngo båda tillsammans ett litet
stycke, som föreföll ganska melodiskt.
Orden voro ungefär följande:
Hör, jagthoruet skallar!
Det jägaren kallar
Långt hän i den skogiga trakt,
Omstrålad af morgonens prakt
När hornet ljuder
Visst -blodet sjuder
I jägarns barm.
Han kan ej hvila,
Han måste ila
Till jagtens larm.
Blif ej rädd, lilla fågel på grönskande qvist,
Kattra din visa för bruden i bol
Efter välkända slagen hon längtar förvisst,
Längtar att höra om kärlek ocb tro
Sjuug för din vän! Sjung, sjung uti kärlekens vår!
Kort är dess tid, och så snart blir det höst,
Då ined gulnade löfveu skall läggas på bår
Känslan, nn brinner så varmt i ditt bröst-
Ja, sjung lilla fågel och qvittra på grenl
Ej jägarn vill göra dig ringaste men.
I dag skall det gälla
Hvem björnen kan fälla,
Hvem, prydd med hans lurfviga hud,
Får segrande helsa sin brud.
Om jag det blifver,
Min flicka gifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
