Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kyss till lön.
Hur’ varmt de glöda,
De läppar röda
Hos tärnan skön!
— Hör på, Randel, — sade Georg, när sången
var slut, — Randel sjunger så mycket om kärlek.
— Ja, se de flesta visor handla om det.
— Göra de det? Jag undrar, huru det kan komma
sig. Om jag skulle dikta sånger, så skulle det handla
om skogar, berg, sjöar och blommor.
— Ja, det vore än så länge, det.
— Än så länge — hvad menar Randel?
— Jo se, baron har visst ännu ej sett någon,
som han tycker är vackrare ogh roligare att tänka på
än skogar, blommor, sjöar och alltihop.
— Nej, det slår in.
— Men se, den dagen kommer väl, och då...
— Då menar Randel, att jag skall dikta sånger
om kärlek?
Skogvaktaren nickade.
— Det tror jag ändock aldrig kommer att ske,
— återtog Georg. — Nog skall jag gifta mig, när jag
kan försörja en liten hustru, och då skall jag också
tycka rätt hjertligt om henne; men några visor
kommer jag säkert icke att skrifva till henne. Dessutom
blir det långt, tills någonting sådant kan komma i
fråga för mig, och ej heller har jag sett någon, som
jag tycker skulle passa mig.
Georg såg härvid mycket förnuftig och manlig ut.
— Det är besynnerligt ändå, — menade
skogvaktaren, — att baron, som har varit så mycket ute i
verlden, aldrig har sett någon, som han har kunnat
komma sig för att tycka om.
— Åh, — sade Georg skrattande, — jag har ej
sett så många. I Petersburg skall Randel tro, att jag
har så brådtom med min läsning, och här på orten
finns ju inga fruntimmer alls.
— Jo men, baron, det finns allt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
