Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från detta ark taga vi oss friheten att låna
följande:
”–Aftonen var skön och lagom mörk,
himlen var klart blå, och en och annan matt stjerna lyste
vemodsfullt. När vi trädde ut på borggården, höjde
sig månen öfver östra muren och göt ett sällsamt,
blekt ljus Öfver de stora grå slottsbyggnaderna.
Lilli och jag hade kommit efterst, och när vi
finge se månskenstaflan, stannade vi på en gång, och
ett ögonblick föreföll det mig som om både slottet
och vi voro lösbrutna ur en saga. Lilli var ljust klädd,
och belysningen gjorde hennes ansigte helt hvitt. Jag
såg på henne och fann henne mycket skön. Hon såg
äfven på mig, men hvad hon dervid tänkte, vet jag
icke. Emellertid var det något i hennes blick, som
gjorde att jag nästan omedelbart fattade hennes hand.
Hennes gestalt skakades af en lätt darming, men hon
drog ej handen tillbaka.
På detta sätt vandrade vi från borggården ned i
den mörka trädgården, der allt var stilla och graflikt.
Lilli slöt sig något närmare intill mig, och jag
lade hennes arm i min.
Huru jag fick mod härtill, vet jag ej bestämdt,
men jag tror att skymningen gjorde mig djerf.
Dessutom befann jag mig i en sällsam, oförklarlig
sinnesstämning, och aldrig, aldrig har jag kännt mig
så besynnerligt lycklig.
Vi gingo långsamt under de dunkla träden, men
när vi kommo till strandporten, drog Lilli sin arm
ur min, och skilda åt, vandrade vi utför klipporna
ned till bryggan”.–
Hafvet låg såsom en dunkel spegel, öfver hvilken
tystnaden hade utbredt sin oändliga, majestätiska
ödslighet.
I vester afbröt intet denna storartade enformighet,
men i öster höjde sig den klippiga stranden,
omsväf-vad af ett trånande månljus, utom midt framför
slottet, hvars väldiga tom kastade mörka skuggor långt
utåt hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
