Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hm, stackars Lilli, det blir rätt genant för
henne; men man kan ju antaga, att din fru är
illamående.
— Hon har undanbedt sig ett sådant antagande,
ty hon ämnar-sig ut att promenera.
— Jaså. — Maritschy satte sig och böljade
betrakta berlockerna på sin urkedja.
— Nå, är det icke ett fördömdt spektakel?
— Åh jo, det är litet kinkigt, och det blir visst
bäst att du Bäger farväl åt Lilli i dag, ty detta blir
yäl sista besöket.
Arthur sprang upp; hans ögon gnistrade, och han
stannade häftigt midt framfor Maritschy samt utbrast:
— Du retar mig med ditt afskyvärda lugn, karl; hitta
i stället p& en utväg att hjelpa mig, du är fin och
slipad.
— En utväg? — upprepade Maritschy frågande
och s&g vänligt upp.
— Ja, ett medel att ändra min hustrus sataniska
infall.
— Hm, det blir ej så lätt.
— Nej.
— Hvad som skall ske, måste ske på
förmiddagen.
— Det är ganska riktigt.
— Du har ej många timmar qvar.
— Det vet jag.
Maritschy teg och Arthur betraktade honom med
ett uttryck af otålig väntan.
— Nå? — utbrast han slutligen.
Maritschy var så upptagen af sina berlocker, att
att han icke tycktes höra utropet.
— Nå, — upprepade baronen, — har du hittat
på någonting?
— Jag? — sade Maritsohy förvånad, — jag har
ju egentligen icke alls med den här saken att göra.
— Du måste hjelpa mig. — Arthur stampade
häftigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
