- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
225

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Nej, men hvarför tänker du icke ut
någonting sjelf.

— Jag kan icke.

— Och jag har alltid haft en synnerlig motvilja
för att blanda mig i andras angelägenheter.

Arthur betraktade diplomaten med häpnad.

— Och — återtog Maritschy, — i det här fallet
kan jag ej se annat än att du får tala vackert och
allvarligt med din fru.

— Det är mig omöjligt.

— Jaså.

<— Säg någonting annat!

Maritschy skakade på hufvudet, och Arthur började
gå af och an på golfvet. Omsider stannade han och
sade: — Är det verkligen nödvändigt att jag talar
med Elisabeth?

— Ja, men du måsté göra det på ett lugnt, artigt
och vänligt sätt. N

— Jag skall försöka. — Baronen suckade.

Maritschy såg på sin klocka. — Skall du göra

det före frukosten, — sade han, — så får du visst
skynda dig.

— Nej, jag frukosterar först, och det kunna vi
till och med gerna göra genast; kom!

Baronen gick och Maritschy följde honom.

Kommen till matsalen, befallde Arthur in vin,
och oaktadt Maritschys varningar, drack han mycket,
men åt högst obetydligtr

— Jag måste stärka mig till hvad som förestår,

— sade han.

— Ja, men du blir så het, och det är
nödvän-drgt, att du icke förifrar dig.

— Åh lappri. Du kan aldrig tro, hvad det fir
svårt att tala med henne, hon återkommer ständigt till
det samma gamla, det der fördömda ämnet... du vet.

— Men nu får du icke låta förarga dig, och så
måste du äfven se en smula ångerfull ut, så att hon
ej ger dig alldeles förlorad. Ångern, ser du, den är
just den rigtiga nyckeln till ett qvinnohjerta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free