- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
256

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Mitt friska lynne, — sade han *en gång till
Georg, — är en ädelsten, som vår Herre af
barm-hertighet nedkastade i skräphögen, af h vilken jag
skapades.

Att Georg värderade denna ädelsten gladde Kischry.

Kischry hade icke blifvit begåfvad hvarken med
något särdeles djupt sinne eller något forskningsbegär.
Hans förstånd var af lika fredlig och anspråkslös
natur som hans karakter. Blotta tanken på att fördjupa
sig i en metafysisk betraktelse skulle hafva förorsakat
honom en kouvulsivisk gäspning.

Icke desto mindre förstod han att bättre än de
flesta andra uppfatta Georg. Måhända leddes han i
detta fall af ett slags instinkt, som man ofta ser
åtfölja vänskapen.

Ofvannämnda afton hade han knappast fattat Georg
under armen, förrän han märkte, att vännen befann
sig uti en ovanligt uppskakad sinnesstämning.

— Huru är det fatt med dig? — frågade han
efter någon tvekan. — Bra, svarade Georg i en
temligen kärf ton.

— Håhå, — tänkte Kischry, — nu är det
någonting riktigt rasande på fårde? Jag undrar just,
hvad det är för en tagg, som har stuckit vårt lejon
i nosen.

Han frågade dock ej vidare.

Hans instinkt, fin såsom en ädel qvinnas, sade
honom, att Georgs förstämning denna afton ej var af
sådan art, som kunde pratas och skämtas bort.

När själen råkat komma ur jemnvigten, kan man
ej skratta henne tillbaka i sitt riktiga esse. Hon
måste hafva ordentlig läkarebehandling.

En lång stund gingo de båda vännerna
stillatigande vid hvarandras sida.

Georg var så fördjupad i sina tankar, att han
synbarligen ej märkte, hvad som tilldrog sig omkring
honom.

Kischry, således öfverlemnad åt ditt eget
.sällskap, för hvilket han aldrig hyste något särdeles in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free