- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
295

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

försakelse och brist, om det än är för den älskades
skull. Ser du, min snälla flicka, det här kan kanske
allt förefalla dig prosaiskt och besynnerligt, men du
måste ändock tänka litet derpå. Lofva mig, att du
gör det!

Lilli smålog och lofvade, hvarefter öfversten, på
det högsta belåten med sitt föredrag i lefnadsvishet,
steg upp, kysste sin dotter på pannan och vandrade
af in till sig för att tända sin pipa.

En lång stund efter sedan fadern lemnat henne,
satt Lilli orörlig med hufvudet lutadt mot sin lilla,
vackra hand och såg mycket tankfull ut, hvilket hon
äfven verkligen var, så pass mycket som en flicka på
18 år kan vara.

Hade öfversten sett henne i denna ställning, så
skulle han hafva sagt:

— Mycket förståndig flicka, tänker öfver hvad
jag har sagt henne, mycket förståndig, men så har
jag också sjelf uppfostrat henne.

Lillis tankar sysselsatte sig också verkligen med
fadrens nyss yttrade ord, dock säkerligen icke på så sätt,
som den gamle krigaren önskade och trodde. Hennes
unga sinne förkastade upproriskt den lefnadsvishet,
som nyss ringt för hennes öron och hvilken förefallit
henne såsom begrafningsklämtning för alla hennes
vackra, romantiska drömmar. Hon kunde icke fatta,
att en lysande våning kunde göra lifvet ljust, att
prakt och beqvämlighet voro för mera än behaget af
en romantisk och svärmande kärlek i en tarflig boning.

Hon hyste en dunkel föreställning om, att någon
slags tomhet kunde vara till finnandes i lifvets ståt
och att man snarare kunde frysa i ett elegant ekipage
vid sidan af någon, som icke kunde hålla ens hjerta
varmt, än på en månskenspromenad till fots i sällskap
med någon, som man älskade rätt innerligt. Hon
kunde visst vara fåfäng, såsom hennes far påstått,
men det var endast, när hon var ute i stora verlden,
der alla andra prålade; hon skulle visst icke tycka,
att det vore ledsamt att kläda sig enkelt och bo tarf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free