- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
321

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för aftonen, och nu längtade hon blott efter att
skymningen skulle inbryta och timmen för affär den slå.

Efter en förfärligt lång och oerhördt
tålamods-pröfvande väntan skedde äfven detta, och Lilli trippade
ned för trapporna samt tog plats bredvid sin far i det
beqväma ekipage, som skulle föra henne till Delviska
paiatset.

Under vägen var hon ett rof för en häftig
hjert-hiappning och en plågsam ängslan, hvilka båda
obehagliga saker stegrades ännu mera, då vagnen stannade
och en betjent öppnade dörren och hjelpte henne att
stiga ur.

Hon stannade på trappan, drog ett djupt
andedrag och såg sig derpå om efter sin far, liksom för
att begära stöd.

Gubben smålog vänligt mot henne, men märkte
ej, att hon var upprörd.

Tillsammans gingo de derpå in i den höga, rikt
upplysta förstugan och ämnade just begifva sig uppför
trappan till första våningen, då en dörr på venster
hand, tätt bredvid Lilli, öppnades och en lång, manlig
gestalt visade sig på tröskeln.

Vid anblicken af öfversten och hans dotter
ryggade gestalten tillbaka och tycktes hafva förafsigtait
draga sig undan, men öfversten, som redan fått sigte
på honom, ropade: — God afton baron Georg! Hur
står det till!

Vid detta tilltal närmade sig Georg — ty det
var verkligen han — och helsade artigt men stelt samt
besvarade Lillis skygga ögonkast med en iskall blick
och ett halft föraktligt smålöje, som kom henne att
bäfva.

— Ni ser ut, som om ni ämnade begifva er bort
i stället för alt deltaga i aftoncirkeln hemma, —
återtog öfversten med med en blick på den vida kappan,
hvari Georg var insvept.

Lilli hade redan gjort denna iakttagelse.

— Ni misstar er icke, herr öfverste — svarade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free