Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vulsiviskt hans hand. Constantin såg på hans ögon,
att han ville tala, och böjde sig djupare ned mot
honom.
— Förlåtelse, — flämtade den döende matt.
— Må Gud förlåta dig så, som jag har gjort det,
— svarade Constantin mildt.
— Georg! — suckade åter den sjuke.
— Ja, han skall äfven förlåta dig.
— Det var ej... det... jag ... ville saga.. . Han
är i... fara... Skynda... till... räddning!
— Barmhertige Gud, min son är i fara... Hvar
är han ?
— Snart i ... Petersburg ... på väg... till...
Kiew... Han skulle gri... pas ... man ... skall...
döda honom ... skynda... I... Now ... gorod ... skall
han... fängslas ... Gud ... hjel... pe ...
Den döende förmådde ej framstamma mera. Hans
hufvud hade sjunkit allt djupare ned mot
hufvud-kudden, och hans matta ögon hade slutit sig.
Ännu en gång såg han dock upp.
Hans blick sökte den sköna, bleka damen, söm
nu lutade sig fram öfver honom och mildt strök håret
från hans fuktiga panna.
Han betraktade henne med obeskriflig smärta.
Att tala ’förmådde han icke.
Omsider skakades hela sängtäcket af en häftig
ryckning.
Materiens makt var krossad. Arthur Delvi fanns
icke mera; hans ande hade blifvit kallad inför den
evige domarens tron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
