Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I hälgad jord som förtegna vittnen
stå träna frusna i snöig dräkt;
de stundom varsnat i stilla nätter,
där ett af tornen åt gården vätter,
hur bakom gallret för isigt fönster
försvunnit ljus först i morgonväkt.
Säg, glömmer riddaren Axel Nilsson
att Ingrid Persdotters tro han fick? —
Ett bref hon präntar med trägen möda,
och handen darrar och kinder glöda,
det bor en ömhet förutan like
i hennes tårade, sänkta blick:
„Du allra ljufvaste hjärtans glädje,
min lefnads sommar och sol du är.
Jag mins så väl hur du sist i lunden
på harpan lekte i aftonstunden,
när tyst jag satt på ditt knä och tänkte
att mer än alt du mig blifvit kär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
