Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som mer förmå, när bördan väger tyngre.
Gemensam fara är ett pröfvadt band,
som sammanhåller viljan och förmågan;
kamraten trycker tyst kamratens hand
och gläds åt svaret på den stumma frågan.
I, store döde, hvilka detta land
var mer än lifvet kärt — vi minnas eder!
Till hvarje tanke, som vid oss har dröjt
i glad förtröstan på vår mannaheder;
till hvarje maning eder stämma höjt
om ädel sträfvan i de våras leder;
till hvarje värk, som i bekymrens tunga,
försagda tid röjt mod och tillförsikt,
samt lärt oss vara och förblifva unga,
vi stå i skuld — och tacksamhet är plikt.
En märklig sägen ur den gångna tiden
i diktens form till våra dagar trängt —
en episod ur den bekanta striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>