Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knäppta under hjärtat, knäna hoppressade;
dock var ansiktsuttrycket icke plågadt,
andhämtningen jämn och djup, den
half-öppna munnen nästan leende. Och plötsligt,
plötsligt gaf nervskakningen vika, för henne
själf lika oförklarligt som den börjat, hon
satt orörlig, endast bröstet höjde och sänkte
sig, hufvudet var starkt bakåtböjdt, hon blef
vackrare, hon blef vacker, en blek,
genomskinlig rodnad syntes på kinderna.
Hennerson betraktade henne under
tystnad, synbarligen gripen, de bruna ögonen
glänste. Han hade stannat borta vid dörren.
»Kanhända kommer jag inte i en god
och lycklig stund, syster Frida?»
Hon smålog matt, vemodigt, utan all
tillgjordhet — en fin batistnäsduk utplånade
oändligt fort hvarje litet spår efter tårarna.
»Hur jag bär mig åt! ... jag riktigt skäms
— Hennerson ska’ inte bry sig om mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
