Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dumma påhitt!» Och i det hon reste sig:
»Hennerson är så pålitlig, Hennerson är
innerligt välkommen!»
»Tack för de orden, tack, tack! Det är
mig en stor hjärtans glädje att se syster
Frida igen.»
Väntan, tålmodig väntan, tålmodigt försök
att förstå, men Frida Lackau gaf intet svar,
icke handen till hälsning. Hon tycktes
sinnesfrånvarande, stod och såg på honom
länge, utan att vara medveten om det,
blundade, strök sig ett par gånger med
fingerspetsarna öfver pannan —
»Tänk, att jag just nu . ., det är då
förargligt! . . . jag har svindel» — rösten lät
helt barnslig—»förlåt att jag lägger mig på
soffan, vi kan nog tala med hvarann ändå»
— yttrandet åtföljdes omedelbart af handling,
hon sköt in en kudde under nacken,
jämkade kjolen öfver fotterna, slöt ögonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
