Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvad vet jag! Det ligger för djupt.»
Och i ett kort, häftigt utbrott, honom olikt:
»Jo, jag vet, sniken är jag inte ... som folk
påstår . .. men svårförsonlig, hård! Syster
Frida undergifven — så förhåller det sig.
ödmjuk inför Gud.»
Rösten lugnare, när han forlfor:
»Sant nog, där borta i Västern blir guldet
en lockelse, eller silfret, till hands som det
ligger för en van och förvägen grufman.
Och likvisst räknar jag det mest bara för
en sorts mätare, som visar hur fattig min
glädje hitintills varit, slant för slant, och
hur ondt jag slitit ... allenast för att nu
kunna sitla med armarna i kors som en
annan friherre, om jag det gitte. Min arfvedel
vid födelsen var ett osällt, oumgängsamt
sinne, och så många slags lidanden har jag
utstått, så mycken useldom och arglist
bevittnat, att friden flytt mitt utpinta hjärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
