Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Herre, allsvåldige!» . . . och krampaktigt
spelade en rödhårig flicka på skolans
harmonium.
Med ens stod Hennerson upprätt borta i
fonden, det föreföll som om han sade något
— något som kanske en eller annan bredvid
honom kunde få tag i. Hvad gjorde han?...
korstecknet? . . . baronen fällde pincenezen.
Men se, se, nu banade han sig väg genom
mängden, denna Hennerson, nu sjöng han
igen med de andra, högre än de andra, nu
närmade han sig, ögonen halfslutna, ett
förklaradt leende på läpparna. När han vid
dörren till tamburen blef sin husbonde varse
— och han blef honom varse, underligt nog —
ja, då spårades ingen förvåningi hans ansikte,
alls ingen, han endast böjde sig ned mot
den sittande och yttrade liksom till afsked:
»Nu har jag lof till det, baron — nu är jag
så lycklig, att jag inte vill lefva mer!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
