Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
matsmältningen som bestämmer rangskalan
hland oss filosofer. Och färgar glasögonen.
Ja, förlåt mig, nu ringer jag.»
Magda hörsammade kallelsen med stor
påpasslighet, bar hort tallrikarna, städade
efter på duken, ställde punschen och
kaffebrickan på bordet. Hon såg envist ned
framför sig.
»Nej, nej ... ett leende» — Indals röst var
muntert förbindlig, och mellan sina fingrar
kände han hennes mjuka arm genom det
tunna hlustyget. Då log hon — och hon hade
ovanligt vackra tänder. Snapsen grymtade;
allt det där var bara ett sätt att förhala
tiden.
Är du otålig, Valfrid Villiamsson? Ska’
jag kanske ge dig en cigarr, hva’7... se
här! Jag tänder själf en. Men stick den
rikliga ändan i munnen, var så god! Och
eftersom vi igen är ensamma — hvad
menar du om kvinnan?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
