Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen gick på honom. Han flämtade af nervös
ifver mellan var mening, i synnerhet när
namnet Hut Bertels förekom, och det
förekom ofta, han betonade det skvggt, höfviskt
och drömmande, men lät tillika undfalla sig
dunkla, hemlighetsfulla ord om hvad som
möjligen kunde inträffa, om lyckan älven
denna gång visade sig opålitlig — »ja, det
är sanning...»
»Dina tankar, lilla vän, ha en renlaf
kvinnlig fägring och fyllighet, hvarför då
svepa in dem så förbannadt? I den här
hettan. Jag vill ha dem urringade, jag. Del
är sanningen.»
»A, du förstår mig nog» — Konon
Kristoffer torkade sig med näsduken rundt
handlederna. Det var ju förklarligt, om
tankarna trängdes en smnla ... sina känslor
ville han inte tala om nu, dem hade ju
Indal lofvat att tolka ... på sätt och vis .. .
men del gällde mycket för honom, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
