Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cornelius Lacknus egen mun . . . gudskelov I
Sådant hans liv till sist gestaltade sig, armt
på omväxling i ytlre måtto, det vet jag
bäsl — men hur hjärtans lycklig var han
infe, till och med i sina ullryck, hur rik
på högslämt patos och alldeles obeskrivlig
pondus där vi andra hade hara efl ilackt
löje atl skänka, hur älskvärd i sin sublima
hjälplösheti... faslän kanske lite
sjålv-förnöjd ibland, lite naivt vältnlnnde. En
barnagod gammal man, originellt begåvad,
det kan inte hjälpas, tankarna formligen
trängdes ju i hans hjärna, inte sällan
cyk-loner i ett spetsglas – för oss enkla och
tacksamma mänskor: fint portvin. Un stram
friseglare över gollköpslogikens blindskär,
skutan alltid toppsegelriggad, någon gång
helt oförhappandes med kölen i vädret så
att jag min stackare fick lov att klamra
mig fast vid den klassiska trösten: commune
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
