Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och så rysligt länge, ha varit ute i den
stora världen! Hon körde själf från
stationen, och när hon hunnit så långt, att
hon kunde urskilja pastorsbostället med
dess lummiga rönnar och röda plank, som
färgade af sig, kände hon nästan gråten
i halsen. Snart därpå skymtade brons
höga skrank fram mellan konsul
Gardbergs uthus-källare och ena ladan på
doktorns linda ... samma lada, där hon en
gång lät Sixten Erik kyssa sig, i utbyte
mot ett par skidor. Hon skrattade. »Asch,
hvad man kunnat vara barnslig!» — Bruset
af forsen hördes alt tydligare, ju mera
middagstystnaden tog till. Just då hon
åkte förbi kvarnen, steg en hjulbent
mjölnare ut på trappan; tvänne hästar, spända
för hvar sitt säcklass, trampade sömnigt
i den smutsiga halm, som blåst fram öfver
nedkörsvägen. På gatorna lät hon Bläsen
raska på, så att dammet yrde och drängen,
som satt bakom, i vändningarna fick lof
att gripa tag i hennes regnkappa för att
icke slungas ur.
Tänk, hemmet låg kvar på sin plats:
den kära, hvitrappade byggnaden, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
