- Project Runeberg -  Allas vår Margit. Småstadsskildring /
30

(1893) [MARC] Author: Mikael Lybeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Att du inte hällre tar Sixten? Du
vet inte hur präktig och arbetsam han är.»

»Det vet jag visst ... så arbetsam
att han knapt hinner titta på mig ens.» —

För att vara enkling och öfver de
fyratio, hade konsul Gardberg bibehållit
sig utmärkt väl. I synnerhet hans gång
var mycket ungdomlig — och kännspak
genom sin vaggning. När han fick höra
guddotterns förslag, lyste de något
blod-sprängda ögonen och pipskägget darrade

— »de flickorna, de flickorna!.. ska
gamlingen ut på kurtis igen? Ja, ja, kom
hit, ungtuppar ... ännu är det Ossiau
Gardberg, som har tur.»

Margit smålog. Konsuln räkte
ridderligt sin hand och hjälpte henne upp
i kärran. Sedan gick det helt vigt för
honom själf — till och med fotsacken
lyckades han knäppa; kontoristen höll
tömmarna under tiden.

»Jag har båt och roddare där nere»

— han hälsade med en upprymd och stolt
gest på doktorn, som just vek om hörnet —
»och nu ska vi låta det gå raskt undan.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:30:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lmmargit/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free