Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utstötte på måfå ett hest tjut, som
öfverröstade vågornas skvalpande och ljudet
af årtagen. Under tystnad hade färden
begynt, och under tystnad fortsattes den
tils vidare.
Margits trotsiga uppbrusning hade
genast lagt sig vid knsinens första
vänliga ord. Gråta ville hon inte ... nej,
nej — och ändå droppade fortfarande en
och annan tår i hemlighet ned från
kinden. Men humöret repade sig småningom
igen, tack vare blåsten och den sakta
gungningen, utan att dock våga öfvergå
till glädtighet. Hon ansåg sig inte ha
rätt att vara glad ... i kväll; hon hade
ju varit så förfärligt oförsiktig! För resten
ämnade hon grubbla öfver denna sin
oförsiktighet först senare, i ro och allena,
riktigt noga dra sig altsammans till
minnes ... ifall hon inte dessförinnan blef
altför sömnig. — Nu tykte hon endast
så rysligt synd om Sixten Erik; hvarför
viste hon knappast.
»Du ska inte vara ledsen på mig,
käraste roddare ... och måste du det
nödvändigt, så ge duktigt ovett, jag vet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
