Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betrakta deras första möte ur hans synpunkt
— såsom ett det mest vanliga, uteslutande
glada äfventyr.
Ja, Valentin Jansons otvungna
djärfhet och sega ihållighet tvang, efter hvad
det tyktes, uppmärksamheten till sig med
våld. Han hade redan länge utgjort det
allmänna samtalsämnet. Ibland var det
hans ridter, ibland hans sentida
promenader, under hvilka han blifvit sedd, än
med den ena, än med den andra, hvilka
trängde fram till de kvinliga kretsarna,
kringhvärfda af en mystisk atmosfär och
dimdunkla antydningar om vissa nattliga
uppträden, i hvilka han skulle ha spelat
hufvudrollen. Och när han däremellan
var alldeles osynlig en tid, för att sedan
plötsligt stiga fram i breschen igen —
med en fruntimmersbjudning hemma hos
sig, med frukt och rhenskt, hvarvid han
ångerfullt hänsyftade på många begångna
synder, inskjutande någon galant liknelse
i samspråket, så kunde fröken Janson till
fullo förstå den kära Margits förtroende:
»Du har en kusin, som är intressant,
Valborg ... han är ett värkligt studium.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
