- Project Runeberg -  Allas vår Margit. Småstadsskildring /
104

(1893) [MARC] Author: Mikael Lybeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kaptenen var. Dessutom torde någonting
enskildt dem emellan förefallit under sista
fransäsen, ty efteråt tykte några sig
minnas en ordväxling. Åtminstone hade herr
Edvard plötsligt blifvit alldeles utom sig
och förklarat, att kreti och pleti inte
skulle sätta sig på höga hästar — de
komme ändå alltid att rida i
fruntimmerssadel! Janson måtte den kvällen ha varit
mera ömtålig än eljes under senare tid,
ty ådrorna svälde vid ena tinningen —
och studenten hamnade ofrivilligt, via
dörren och förstugan, i en snödrifva.
Provisorn, som tafatt velat afstyra färden,
stöttes undan in mellan pulpeterna. Då
lade sig de andra emellan — Mylläri
klappade kaptenen på axeln: »han är ju
bara en pojke, bror!»

Vid nästa vals blef Margit till först
uppbjuden af Sedegren. Det enda han
yttrade, så snart de hunnit hvarfven rundt,
var ett flämtande:

»Det är en brutal person, den här
Janson.»

»Å-åh» — hon bet sig i läppen —
»säg inte så åt mig ... säg det åt honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:57:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmmargit/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free