Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Följ mig ett stycke, så få vi vara
allena — jag har någonting att“ . .. och
så tystnade hon.
„Jarl, Jarl, jag är rof för en dödlig
ångest, starkare än min vilja; hur ska jag
kunna säga dig alt, och hur ska du
någonsin kunna förlåta mig? Oh, jag finner
att jag hvarken känt eller kanske känner
mig själf, är ju knapt vid mina sinnen,
och kan ändå inte handla annorlunda än
jag gör. Du får inte betrakta mig som
din, Jarl . . . nej, nej, nej, hör du! . . jag
är endast ett barn, ett fegt, straffvärdt
barn, som straffar sig själf... du vet inte,
du, hur hårdt! Jag har döfvat min
stolthet, min känsla af plikt, länge, altfor länge
— jag längtade ju så outsägligt efter den
drömda lyckan, och nu. . . nu har jag
inte mod att hålla henne kvar, Jarl, får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
