Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alban
(ined tonvikt)
Det kan inte bli mörkare.
Elisiv
(ängslig — för hans hand till sina läppar)
Jag ska’ komma, Alban.
Alban
(barnsligt otälig)
Men jag vill ha det... jag vill bestämma,
alldeles som jag tänkt mig detl
Ser du, Elisiv ... (eftersinnande) om dagen,
när de lefvande visa sig ... om dagen är
ingenting sant, ingenting trovärdigt... allt det inre
och äkta i känslan bortvändt. Därför att ljuset
utplånar. Jag har tänkt det ofta. — (I afbrutna
hviskningar) Men om kvällen! . . . kvällen och
natten, när skymningen drömmer så fruktbart
som nu. Då få själarna röster. Och minns du
den stora, stora eken ... där parken tillhör de
döda? Minns du? Där allt är skuggor. Allt
stilla. Det är stället för oss två att mötas.
När Elisiv tiger, tillägger han i en lugnande, litet trött ton)
Var inte rädd! Jag har sagt till åt Leonard,
du kan lita på honom, han följer dig ända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
