- Project Runeberg -  Ödlan. Ett skådespel /
162

(1908) [MARC] Author: Mikael Lybeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trogen är jag. Så lycklig! Till och med ödmjuk
har du gjort mig, ödmjuk inför lyckan... du
undergörare!

Alban

(lAter sina darrande fingerspetsar glida öfver hennes kinder
— halsen — bröstet

A, du... du! Jag känner det... ditt blod
är rödare än andras. Den som finge ... se det!

Adla

tar hans händer)

Alban!

Alban

Ja, jag är inte rädd för dig mer, Adla. För
din grymhet. För att vidröra dig. Jag trodde
ju att jag skulle förlora mig själf... att min
värld skulle gå under.

Adla

(skrattar lekfullt)

Det gör den också, käraste, det gör den!
När jag blir din ... helt och hållet din Det
är oundvikligt. (Vildt Dö måste den, dö, dö!...
med henne där... så att en ny kan uppstå,
som är tusenfaldt mer värd att lefva i
Tusen-faldt sundare. Ljusare.

Alban

(krymper samman)

Nej .. nej...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:57:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmodlan/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free