Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alban
Jag hoppades detsamma. Och öfver det
blef han så innerligt glad. Nästan nedlåtande.
För han klappade mig på axeln och sa’: Du
är gamla Ottokars son, dul... ingen ska’ söka
inbilla mig annat. — Då gick jag.
Men hvad har väl jag därvidlag att
bestämma? Det är Adla, som bestämmer.
Ben
Det var besynnerligt!
Alban
Ja, ja, inte ledsen, onkel!... du ser ju att
jag går. (Aflägstiar sig dröjande)
Ben
Det var besynnerligt! (Står eti stund i tankar)
Och ändå är det.. .
(Till Adla)
Hör du . .. nyss måste jag lofva att kalla
på honom, ifall minsta förändring inträffar.
Jag hade ingen annan utväg. Men lyckas han
somna, gossen, så är det bäst att han inte blir
störd. Åtminstone inte förrän jag kommer.
Först bud till mig — någon, hvem som hälst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
