- Project Runeberg -  Ödlan. Ett skådespel /
173

(1908) [MARC] Author: Mikael Lybeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfre hallen, reglar den och sticker nyckeln i fickan, hvarefter
han utmed fonden drar sig undan mot väggen till höger, i
spänd väntan på att

Adla

skall visa sig. Paus — Plötsligt står hon inne på scenen,
en smula framåthöjd, klädd i en åtsittande dräkt af gröna,
glänsande fjäll, med gyllene skiftning öfver bröstet och kjolens
framvåd. På det askhlonda håret en liten guldkrona, med
sexton gnistrande stenar. Rätar på sig — utmanande)

Här har du mig, Elisiv!

(Alban har oförmärkt smugit sig fram till Adlas
sängkammardörr, där han stannar som förlamad. Han ser Elisiv
lyfta högra armen, likasom för att värja sig, så för hon handen
till hjärtat, hufvudet glider ned mot ena axeln, ännu en sista
skälfning —)

Nej, nej . .. Elisiv! . .. (förvirrad — andlöst stirrande)
Elisiv, du har väl inte ... inte tagit hans löfte,
hans ord? (Blir Alban varse. Deras blickar mötas)

Alban

(onaturligt lugnt)

Nu måste du dö, Adla.

Adla

(i stigande rädsla)

Hvad ämnar du? Hon bad mig om det,
Alban, hon bad mig ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:57:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmodlan/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free