Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jultiden. Och det helt kort, som om
hon känt sig trött och utpinad. Hon sade
mig däri bland annat, att vi säkerligen farit
mycket vilse, vi två, men att Gud ändå varit
nådig mot henne. — Hela tonen var så ny
och främmande, gjorde mig så öfverraskad,
så bittert ondt, att jag drog mig för att
genast resa hem, i synnerhet som åtskilligt
återstod att uträtta. Men just det hade jag
bort göra. Nu är det för sent.»
»Så besynnerligt! Och hvad är orsaken?
Hur har alt gått till?»
»Orsaken?» Ett hånfullt drag visar sig
i Vidings ansikte. »Den torde visst heta
Kurt Hedelius.»
»Hvem är det?»
»En gammal kamrat. En hel historia.»
»Den har du aldrig talat om.»
»Jag känner den så ofullständigt. Jag
har inte sett mannen på elfva år. Nu bor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
