Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Robert Viding sätter sig otåligt upp ur
sin liggande ställning och kastar pläden åt
sidan, det är omöjligt för honom att få
sömn. Han är alldeles ensam. Edit har
gått in till sig i den afskilda damkupén,
sofvagnar finnas icke. Vaggonens sakta
skakning märkes ej längre, den har
uppgått i tystnaden, i känslan af en ängslande
stillhet, en enda, enda tanke —
Till sin mors dödsbädd!
Den tanken har intet förbarmande. Den
tanken är en sorg med för djupa och
starka rötter; därför har den intet
förbarmande.
Han sluter ögonen, han vill icke gråta,
kan det icke. Ett lif mindre — det är ju
en gåta mindre. Hvilken tröst! Och bort
från det oundvikliga i hvad som förestår
blickar han sökande tillbaka på det
förflutna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
