Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Som handlar om familjen Dömmares ankomst till Västkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
majorn och på majorskan, ty så slappa blefvo
musklerna med ens.
Där stod nämligen midt på planen en
droska så gammal, så dammig och så märkt
af tidens tand, att den rentaf tycktes vara en
symbol för hvad de hittills skådat af
Västkusten. Ingen fotsack fanns men väl en
gammal filtstump, som bar märken både af att
ha legat på hästryggen och kring murpannan,
ty på sina ställen var den brun och
genombränd. På kuskbocken satt en pojke med en
gammal dammig sjömansmössa på sitt strida,
stripiga hår, och han hade ingen rock utan
en blå arbetsbussarong. Vid sina fötter hade
han flera paket, af hvilka ett innehöll limpor,
som stucko ut, och ett annat korf och
medvurst
– Är du från Packlins pensionat? frågade
majorn.
– Ja, svarade pojken gladt, ty han kunde
ju inte gärna begripa, att han representerade
en desillusion!
– Det är bäst, att du kör själf, Axel! sade
majorskan, och så klef majorn upp på
kuskbocken, sedan packningen stufvats in, och så
bar det i väg.
Majorskan höll munnen hårdt sluten, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
