Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Som handlar om familjen Dömmares ankomst till Västkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att Abel, som kände till det ansiktet, inte
vågade säga ett knyst, och majorn spejade till
synes mycket ifrigt med sina orörliga ögon
öfver landskapet, då droskan rullade ut från
stan.
– Hafvet! sade han till sist, och vände
sig beskäftigt om till sin hustru och pekade
med piskan, ty bortom några kullar syntes som
en hvit porslinsvägg, hvilken blekt speglade
aftonhimlen, och ett ensamt fartyg låg
dödsstilla i horisonten.
Men majorskan bara nickade kallt och teg,
och sen talade majorn lågmält med
skjutspojken, och båda pekade kring horisonten, på
gårdar, kyrkor och... slott. Ute på en udde
skymtade nämligen torn, som glimmade.
– Där är Piggsvinsborg! sade majorn,
vänd till sin hustru. Nisse Stures!
Och när han sade »Nisse Sture», svällde
med ens hela hans kropp till en så oerhörd
vidd, att skjutspojken nästan höll på att falla af.
Och majorn såg ut, som om han ändtligen
funnit en läckerhet att servera sin hustru.
– Vi måste fara och hälsa på Nisse! sade
han vidare och såg därvid skarpt på
skjutspojken; då majorskan alltjämt bara teg. Vet
du, om grefve Sture är på Piggsvinsborg nu?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
