- Project Runeberg -  Ankarsparre. En fin och oskyldig roman /
67

(1912) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Karl XII:s hviskning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och därför voro de alla så fina och oskyldiga
som barn, ty de visste om lifvets plikter
ingenting och om de dödas farliga makt lika
mycket!

Men Karl XII gick omkring och hviskade!
Och lärde svenskarna att bli medvetna om de
dödas makt. Han hade, enligt professor
Wohlgemuth, börjat med Gustaf IV Adolf, fortsatt
med Tegnér, sen hvilat sig, men för inte länge
sen började han på nytt, och nu kom turen till
en känd poet, så en upptäcktsresande och några
professorer, en tidningsman och en intresserad
föreläsare, och alla hade blifvit läsare på
kuppen; och till sist blef han enligt tidens
läggning fullständig demokrat och hviskade till
hvem som helst.

Och lägg nu märke till, hur han knep den
intet ondt anande Ankarsparre!

Denne satt vid sitt bord helt lugnt och
njöt junikvällens skönhet, till tidsfördrif
trummande med fingrarna på bordet, ty han var
alldeles ensam.

Då hör han en röst, kommande, som han
tycker, ur murgrönsväggen bakom hans rygg.

– Ankarsparre! hviskar det.

Han rycker till.

– Ankarsparre! hviskar det igen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:30:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lnankar/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free